Vi var på museibesök förra veckan på Varbergsfästning,
Hallands Kulturhistoriska Museum. Enligt
Läroplan för förskolan (s. 9 -98 Rev. 10) ska förskolan sträva efter att barn känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för
andra kulturer,
Vi (jag och mina studiekamrater jag var på museet med) fick följa Halland genom tiderna, från istid till nutid. Här fick vi se hur Varberg såg ut förr, både vilka som levde här och hur naturen såg ut. Föremål från stenåldern fanns där för ögat att beskåda, även 23 minuter film med en berättarröst om hur Varbergs Kurorts historia fanns att se. Vi gick vidare på museet och kom fram till andra halvan 1900-talet, här fanns ett kök så som det såg ut på 40-50-talet. I ett hörn stod det cyklar från 70-80-talet och ett par meter därifrån stod en halvkundvagn med påsar fulla av kläder och ting som kommer ifrån varuhuset Gekås. Därefter kom vi fram till Bockstensmannen, där låg hans kvarlevor och några meter bort stod han upp, glänsande ögon, lite läskig, nästan verklig.
Samtidigt som jag gick vandringen genom museet hade jag en frågan bakhuvudet
"Hur kan jag tillämpa allt på museet för barn i förskoleåldern?". Mitt första direkta svar var att förskolebarn är för små för ett besök här, föremålen var för högt upp där dem sitter i sina glasburar. Sakerna på väggarna sitter för högt så att jag själv får böja på nacken uppåt för att se, dessutom fick jag backa ifrån vissa föremål för att se helheten av vad som fanns framför mig. Några av sakerna fanns inte i glasbur utan med en skylt
Endast för ögat att beskåda, vilket gjorde att det kliade ännu mer i fingrarna, bara känna lite gran på träfiguren som är flera hundra år gammal. Jag lyckades hålla fingrarna i styr kan tilläggas. Men visst vill man som förskolebarn inte bara se, känna, lukta och undersöka?
Jag försöker se museet ur ett barnperspektiv, och jag gjorde bedömningen att förskolebarn inte skulle få ut så mycket av besöket.Sen gick jag hem och funderade, jag tänkte, jag diskuterade med klasskamrater. Jag gick in på
Hallands Kulturhistoriska Museum och tittade vad de skriver om sin utställning. Satte på mig mina professionella glasögon och bytte perspektiv i mitt barnperspektiv, kan man säga. Försökte se möjligheter inne på museet och se vilka delar som skulle ha passat barnen utifrån ålder.
Försökte med betoning, att se allt ur ett barns perspektiv är omöjligt, jag vet inte vad de tittar efter vid ett besök på museet.
Barnperspektiv är hur vuxna försöker förstå barnen värld och att även se den ur
se barns perspektiv. Barns perspektiv är barns egen erfarenhet, deras egna sätt
att se på värden och barns egna tankat och funderingar (Sommer, Pramling Samuelsson, Hundeide s. 6 2011).
Hur jag hade använt museet i en barngrupp
Jag tycker museet passar in väl i ett tema med 4 & 5-åringar. Kanske ett tema om hur barn levde förr i tiden, hur de lever nu och hur barnen tror de kommer leva i framtiden. Genom att förbereda barnen, låna böcker på biblioteket, prata, diskutera och måla om hur barn hade det förr. Därefter kan vi tillsammans gå till museet för att få det mer visualiserat. Titta på målningar kan vi se vilka kläder barnen hade förr till exempel. Kan vi hitta några leksaker som barn använt? Använder barn den här typen av leksaker nu? Titta på hur ett kök såg ut, hur cyklarna såg ut och lyssna på vilken musik man lyssnade på då. Vi kan tillsammans försöka skapa en egen lite utställning på avdelningen för att visa resten av förskolan och föräldrarna genom att rita, tillverka och visa upp bilder som barnen själva har fått ta och dokumenterat. Enligt
Läroplan för förskolan (s. 9 -98 Rev. 10) ska förskolan sträva efter att barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar
och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik,
dans och drama.
Jag hade inte lagt så mycket vikt vid bockstensmannen, gå runt och titta, prata om och undersöka räcker gott och väl tycker jag. Med ett annat tema kan vi gå tillbaka vid ett senare tillfälle isåfall. Något jag har tagit med mig från mina vfu-perioder är, låt saker ta tid, allt måste inte göras och läras på en gång.
Utställningen lekstäver och orddjur
En fantastisk utställning! Nedan har jag lagt upp bilder från utställning. Här kunde barnen leka med stora bokstäver, bygga med dem, känna på dem, sitta på dem. Min uppfattning om utställningen och det jag tog med mig därifrån var att ord inte behöver vara korrekta.
Exempel: Glidfota, grönfota, strandfota, plaskfota. Lek med ord och fantisera, vad kan grönfota betyda? Är det när man är barfota i gräset på sommaren? Är det när foten är grön?
Har barnen i barngruppen inte lärt sig läsa så kan vi leka med bilder, en bild på en fot och en bild på färgen grön. Vi kan skapa egna bilder på olika saker och ting, koppla ihop dem. vad blev det för ord? Vad kan detta ordet betyda? Jag tycker om kuberna med ord som låg på golvet. Att kunna stapla och bygga ihop ord tycker jag var jätte kul! Och även här, klistra på bilder istället och bygg fram ord med barnen, kom på nonsens-ord och lek med fantasin!
Här får vi även in återbruk och hållbar utveckling, använd gamla kartonger till grund för lådorna, använd gamla tidningar och klipp ut figurer och ting.
”En hållbar utveckling är en utveckling som
tillfredsställer dagens behov utan att äventyra
förutsättningarna för kommande generationers
möjligheter att tillfredsställa sina behov”
- Ur Brundtlandkommissionens
rapport ”Vår gemensamma framtid”
från 1987. Gro Harlem Brundtland,
som även varit statsminister i
Norge, ledde den FN-kommission
som skrev rapporten.
Vi lär alltså barnen att ta vara på de saker vi redan har och använda oss av detta för att skapa nya saker. Enligt Läroplan för förskolan -98 Rev. 2010 (ss. 10-12) ska arbetslaget ge barn möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön, och ge barn möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse
för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet. Förskollärare ansvarar för att barn utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker,
material och redskap samt utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor,
natur och samhälle påverkar varandra.
Litteraturlista
- Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
- Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Sommer, Dion, Pramling
Samuelsson, Ingrid & Hundeide, Karsten (2011).Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. 1. uppl.
Stockholm: Liber
