Textil

Mina tankar om att använda ull och textil i verksamheten

    Jag ser positivt på att använda textil som redskap i förskoleverksamheten och ser många möjligheter med det. Jag ser inte att det används så mycket ute i verksamheten. Min syn på textil har ändrats något sedan kursstart. Variationerna av att jobba med textil är oändlig. Genom att trycka på tyg, bokstäver och siffror, kan vi få in språk och matematik. Språket får vi också in när vi benämner alla redskap och verktyg samt att vi diskuterar hela tiden med barnen om vad det är vi gör. Enligt mig är diskussion otroligt viktigt i förskolan. Det är till stor del diskussioner som bidrar till lärande.

Det finns svårigheter, som att använda silk screen (se nedan min förklaring), det är inte lätt första gången men övning ger färdighet. Att få pröva, göra fel och göra om tycker jag är viktigt. Att få prova olika metoder och göra om och göra om och göra om. Bara känslan av att använda tyg som ”papper” istället för att måla på papper. Barnen kanske har kuddöverdrag eller någon gammal t-shirt hemma de kan trycka på. Tryck med handen, en mall eller stämpel, beroende på ålder och intresse. Blanda färger och olika typer av färger. Där kom jag in på möjligheter igen. Jag ser i princip bara möjligheter. Kanske barnen vill trycka egna gardiner till förskolan. 

   Som Björkdahl Ordell m.fl (s.5) beskriver kan textilarbeten anpassas efter barns ålder väldigt enkelt och också då få in det i ett anpassat tema i verksamheten. Vi kan enkelt jämföra olika kulturer med hjälp av tyger, hur ser de ut och hur används textiler i andra länder och varför? De beskriver också en del av de som jag nämnt ovan samt nedan, färger, textil som inredning, återbruk samt språk och matematik. Barnen uppmuntras att diskutera och tänka över vad aktiviteten de gjort vilket kan belysa att vi alla lär os saker fast på olika vis och med olika fokus (s.11).

Tillverka av ull – Göra ormar

 • Vilka utmaningar innebär det att använda ull?

Först kan vi diskutera vart ullen kommer ifrån, finns det kläder gjorda av materialet?
Material kännedom och kemi – Vad är det som gör att ullen binder ihop sig? Att få till en orm, tova en orm, använda en ståltråd så att man kan böja ormen. Barnen lär sig samtidigt nya ord och begrepp. Björkdahl Ordell m.fl (s.17) beskriver att det är något speciellt med att få skapa med sina händer, och det håller jag med om. Att kunna få göra någonting själv som man kan känna sig nöjd över. Få titta på det och få visa upp det för föräldrarna är viktigt för barn. Samtidigt tror jag att föräldrar tycker det är kul att få se ett hantverk, som tova ull faktiskt är. Att tova skapar skaparlust och upptäckarglädje beskriver Björkdahl Ordell m.fl (s.17).
Att följa upp är viktigt (Björkdahl Ordell m.fl s.23). Barnen får visa det de gjort, berätta om det, samtala om vad som vart svårt och lätt. Barnet och dess figur får vara i fokus.

 • Vilka svårigheter ser du?

Jag ser svårigheter i att använda den speciella (vassa) nålen med hullingar man använder när man tovar. Den är vass och jag själv stack mig på den tre gånger. Men jag vet att de äldsta barnen kan klara av det. Man behöver inte använda nålen för att få ihop en boll eller orm, man kan ”krama” ihop den istället.

Det tar tid att jobba med ull. Planera in att det tar mycket tid och dela upp i steg för att baren inte ska hinna tröttna. 

 • Vilka material och återanvända saker skulle man kunna använda, både för att spara pengar, men kanske främst för att återbruka och spara på miljön.

Gå till tygaffärer, kolla om dem har spill. Gå till en lokal gårdsbutik/gård/slakteri. De kan sälja ull billigare. Köp ofärgad ull, färga den själv. Köp på second hand. Skicka ut information till föräldrar, kanske de har kontakter inom ”ull-branschen”.  

Silk Screen

Här är exempel på Silk screeing som jag har gjort. Det går ut på att man lägger hela ramen på ett stycke tyg och sedan läggar man färg i ena kortsidan. Därefter tar man spateln som jag håller på bilden till höger och trycker ut färgen över hela formen. Jag tyckte detta var svårt. Det var svårt att få färgen jämn och få ett bra resultat. Det var roligt att få testa på detta och kan se att det går att utöva i barngrupp, just för att kunna prata om hur man tryckte förr i tiden.
Vi provade andra tryck metoder som jag nämnde tidigare i inlägget. 

Att klippa ut en mall i papper och sedan rolla över med färger är något jag tycker är jätte roligt. Trycken kan bli så olika, färgkombinationerna, blandningarna och mönstren.  Det här ser jag kan bli en superrolig aktivitet i barngrupp! Som jag skrev tidigare så är det ju så roligt att få göra och att få göra om. Det här kan vi också göra i alla åldrar.

 Här är mina alster för denna gång. Två tovade ormar varav en med ståltråd i så den är böjbar. På den nedersta har jag tryckt med silkscreen ram på tyg, och på den högst upp har jag tryckt med egengjord schablon med roller och stämplar. Alla saker börjar på M som första bokstaven i mitt namn.

Kursmål som berör ämnet:

 utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Litteratur lista

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

Drama

Mina tankar om medierat lärande och vad medierat lärande är samt vad begreppet kunskap och lärande betyder.

”Ordet medierad står för hur vi upplever och tolkar världen med hjälp av olika redskap”
- Marie Leijon 2013 s.54

Kunskap
När vi diskuterade begreppet kunskap och att kunna något under Drama 2 Workshop med Fihn[1] pratade vi om att när vi vet att vi kan något och när vi vet att vi inte kan något. När vi vet att vi kan något så pass bra att vi enkelt kan lära det till andra. När vi vet att vi inte kan något, när vi vet våra begräsningar inom specifikt område, då vet vi vad vi inte kan. Därmed också vad vi kan inom det specifika området.

Lärande
   Leijon (2013 s.54) hävdar att begreppet lärande som en slutprodukt av ett meningsskapande och att vi kan använda detta meningsskapande i nya situationer.
Jag tänker att detta kan jämföras med när barn lär sig något nytt, exempelvis hur man brer en smörgås. Barnen börjar med att studera personer som kan bre en smörgås. Därefter försöker de själva bre en smörgås. När de lärt sig att bre en smörgås kan de tillämpa principen på andra ting. Det uppstår här ett lärande. Leijon (2013 s.54-55) beskriver ordet lärande genom ett exempel, hon kan förstå hur hon ska koka kaffe genom att få beskrivet för sig hur man gör men det är inte förrän hon verkligen har kokat kaffet själv som hon har lärt sig. Vi lär oss aktivt genom att tolka en information, pröva detta och skapa representationer. Att vi lärt oss något kan upptäckas genom att vi kan visa vad vi lärt oss. Exempelvis hur man kokar kaffe eller brer en smörgås.

Mina tankar
  Jag tänker att genom lärande uppstår ny kunskap. Kunskap och lärande går hand i hand, för att tillämpa ny kunskap och kunna ta till sig den måste först ett lärande uppstå, genom teori och/eller praktik. När lärandet uppstått och kan tillämpas flera gånger är ny kunskap uppnådd. Ett lärande uppstår när vi får försöka till vi lyckats tror jag. Misslyckas vi blir ju det en kunskap i sig, hur vi inte bör göra. Men jag tror att för att lyckas måste man få prova tills man lyckas och klarar uppgiften. Då vi klarat den och kan förklara hur vi gjort, då har vi en bestående kunskap. Jag ser postitivt på att arbeta med drama som verktyg i förskolan då barn får jobba utifrån sig själva, barnen blir redskapen kan man säga. Jag ser svårigheter i att få med alla barn på samma tåg, att alla ska bli engagerade och våga gå ur sin komfortzon. Samtidigt tror jag att precis som att vuxna får öva sig i att exempelvis leva ut inför andra vuxna behöver barn lära sig leva ut inför andra barn. Jag tycker det är viktigt att stärka barns självkänsla och låta dem veta att de duger som de är och deras prestationer är minst lika bra som någon annans. 

---

[1] Gunilla Fihn, Workshop Drama 2, Campus Varberg 240215

Drama som verktyg i förskolan

På bilden ovan visar jag hur vi utgått ifrån en bok, tagit fasta på innehållet och dramatiserat det till vårt eget. "Alla djuren" längst ner till höger var boken jag utgick ifrån. Den handlar om olika djur som soff-djuret, pinn-djuret, städ-djuret bland annat. På den vänstra bilden kan ni se hur jag la upp uppgiften med uppgift och avslutning samt hur jag använder mitt ledarskap i uppgiften. Barnen skulle skapa egna karaktärer och göra en lek/övningar när de gick in i sina låtsas-djur. Genomgående genom hela uppgiften la jag fokus på fantasi och försöka. 
Det var roligt att få prova på att dramatisera en bok, hur man kan göra och vad man kan tänka på. Intressant att se hur man kan dramatisera och arbeta utifrån en bok och inte endast innehållet, alltså spela upp den som i en teater. Det tror jag är ett roligt arbetssätt om barnen har en favorit bok, att kunna jobba på detta sätt.

Kursmål som berörs

 utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Litteratur lista

• Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Musik och rytmik workshop 1 och 2

På bilden ovan ligger det material som vi använde oss av. Trumman - Ett bra verktyg som enkelt kan användas för att hålla takten i låtar. Eller puls som jag nu lärt mig att det heter. Det är också ett instrument som enkelt skickas runt i en samling och som barnen kan slå på för att lära sig hålla takten till musiken. 

"Nu ska vi spela på trumman och vi spelar medan vi sjunger såhär;

Goddag, Goddag hur mår du idag, vi hoppas att du mår bra"

Och så skickas trumman runt till var och en av barnen!

Bra inlednings-låt inför en samling. Jag tycker det är bra med "samlings-låtar" där barnen är delaktiga, varje barn blir sett och barnen blir varse om att nu börjar samlingen.

De färgglada sjalarna längst bort i bilden ovanför är så härliga! De kan användas på så många sätt och vi tränar så mycket när de används så som motorik, rumsuppfattning, kroppsuppfattning, färger, samarbete, turtagning och rytmik! Till exempel kan vi fånga dem på olika kroppsdelar, dansa med dem på olika sätt, följa varandras rörelser med mera.

Förutom att använda redskap när vi jobbar med musik kan vi dansa till musik på många olika sätt, hålla rytmen genom att vi klappar händerna, leka lekar där vi sjunger och leka lekar där vi lyssnar till olika ljud. Jag väljer att inte gå in på att skriva om de specifika lekarna, då kan jag sitta och skriva flera sidor!

Det blåa stora tyget är ett hav och fungerar ungefär som "fallskärmen" som man använder inom rytmik. Båten ska färdas över havet med hjälp av de vågor vi skapar genom att stå runt tyget och röra det upp och ner. 

I andra workshopen fick vi alla i uppgift att komma med en lek som man kan använda i barngrupp. Vi fick då också öva på att kunna förmedla en ny lek till en barngrupp. Hur vi kan göra för att lära barnen en ny låt eller lek. Det var riktigt lärofyllt och roligt! Här påpekar Karin(1) att vi ska komma ihåg att det får lov att bli fel. Det är bara till att börja om från början och försöka igen. Något jag måste försöka ta till mig. Självklart vill man bli helt grym på det här, fånga barnen, ha en grym stund tillsammans och lära dem massor! Men självklart behövs det övning och träning med barngrupp för att det ska bli verklighet. Men nu har jag iallafall grunderna för att lyckas.

Förslag på en musik stund med en barngrupp

• Samlingssång så alla barnen blir sedda, känner sig delaktiga och vet att nu börjar samlingen
• Vi värmer upp rösten, alla står upp i ring, jag gör ljud tillsammans med rörelser och barnen härmar
• Vi värmer upp kroppen genom att skaka armar och ben i tur och rodning. Höger arm 8 ggr, vänster hand 8 ggr, höger ben 8 ggr, vänster ben 8 ggr, vicka rumpan 8 ggr. Skaka höger arm 7 ggr och fortsätt lika dant tills vi är nere på 0.
• Vi gör lekar, eller sjunger tillsammans
• Som avslutning kan vi göra en avslappningsövning, alla lägger sig på golvet och jag sätter på en lugn låt. Rummet kan vara mörkt eller lamporna släckta.

Mina tankar kring musik i verksamheten

Här har jag målat vad jag associerar till musik. Städning, känslor/humör, köra bil, gå promenad med hunden, plugg och umgås med vänner. För mig är musik en stor och viktigt del av livet. Jag väljer vilken musik jag vill lyssna på utifrån det humör jag är på och jag lyssnar på all sorts musik. Att sitta och lyssna på musik samtidigt som jag målar gör jag sällan men är något jag skulle vilja göra mer! Det är en superkul övning att göra med barnen, vi kan lyssna på olika slags musik och barnen får måla de dem associerar till musiken, det kan vara färger, känslor eller andra ting. Vi kan koppla ihop känslor, rita det vi känner, röra oss till hur vi känner. Då utvecklar barnen sitt eget jag och sin identitet. Ferm Thorgesson (s.79) beskriver att pedagoger bör möta barnen i deras värld. Se till att de får använda sinnena och erfara ”jag kan-känslan”.

    Jag tycker även det är mysigt att ha på lugnt musik eller en saga i bakgrunden när barnen sitter och ritar, pärlar, pusslar eller andra saker. Att man kan få gå in i sin egen bubbla och bara vara här och nu, något jag tror är viktigt för barnen då schemat är rutinmässigt (det är mycket som händer hela tiden) och ljudnivån oftast är hög på avdelningen. När jag börjar jobba vill jag göra musiken och lyssna på sagor till en del i verksamheten. En mysig hörna ska finnas där barnen själva kan sätta på egna sagor, en oas där det ska vara lugnt och skönt. Karin (1) sa under Musik workshopsen att vi inte ska ta musik på så stort allvar. Skaka loss, sjung bara, blir det fel så blir det fel men det gör ingenting!

Jag känner mig inte alls bekväm med att sitta i en sångsamling och sjunga barnsånger. för det första så kan jag få barnsånger och för det andra så är jag inte bekväm med att sjunga inför andra. Självklart är det någonting som jag kommer blir mer bekväm med ju mer jag gör det. Övning ger färdighet.
    Ferm Thorgersen (s. 69) beskriver att det bör finnas ett syfte och en mening med det didaktiska lärandet i förskolan. För att det ska bli en innehållsrik lärostund med ett syfte så ser jag att jag gärna gör något mer/annat än att sjunga sånger i en sång samling och för att jag ska kunna göra något bra för barnen och få dem intresserade måste jag vara intresserad själv. Sjunger jag så sjunger jag klassiska barnlåtar, rakt upp och ner, syftet och meningen men det didaktiska lärandet blir inte tydligt, jag väljer hellre att göra något jag känner mig säker på för att kunna ha en bra lärostund med barnen. Känner jag mig trygg tycker jag det blir roligt och då kan jag få med mig barnen på det vi gör. Är jag osäker och otrygg blir det inte roligt för mig och då inte heller för barnen.

Delar från Läroplan för förskolan (-98 rev. 2010) jag utgår ifrån

Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar (s.5).
Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan (s6).
Att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med hjälp av tal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande (s.7).
Barn upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker, – ställs inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper samt får stöd och stimulans i sin motoriska utveckling (s.11).

Kursens mål som jag utgår ifrån är:

 Självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
 Utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

(1) Musikworkshop Karin Lindahl 150220 12FK60 Campus Varberg

Litteraturlista

Ferm Thorgessen, Musikdidaktiskt arbete med förskolebarn s.69-137 ur  Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Hur man kan arbeta med konst och museum

Igår var vi på komedianten i Varberg. En förskollärare, utbildad ateljerista, föreläste om hur hon använt konst och utställningar med hennes barn grupper. Väldigt inspirerande!
Som jag skrivit om innan har jag idéer om hur man kan förbereda barnen inför ett museibesök eller  ett besök i en konsthall. Nu har jag fått många ideer om hur jag kan använda besöken för ett fortsatt lärande och utvecklande för barnen.
Jag har fått mig en tankeställare denna terminen som jag bär med mig i det mesta jag gör, gällande det jag gör i skolan men även när jag är ute på vfu eller när jag jobbar som vikarie. Jag försöker här förkorta ner min tanke till mening:  Det finns mängder med material och museum att använda sig av och besöka för barn, men det är vad vi pedagoger gör med materialen eller besöken som är av största vikt, genom diskussion, samtal och upplevelse kan vi tillsammans skapa ett roligt och väldigt lärorikt och meningsfullt sammanhang. Tänk didaktiskt. 

Mina tankegångar om hur ett musei- och konst-hall besök kan fortsätta i verksamheten

I till exempel konsthallen går vi runt med barnen. Vad är det vi ser? Vad kan det föreställa? Varför heter utställningen som den gör? Självklart finns det inga rätta eller fel svar. Barnen får själva ta kort och dokumentera på det de finner intressant. Detta tycker jag är viktigt, barnen får titta mer på det dem tycker är intressant, varför förklarar jag längre ner.
Tillbaka på förskolan tittar vi på bilderna från konsthallen. Barnen får återberätta vad dem upplevt. Därefter kan vi låta barnen kreativt måla, skulptera, tillverka och få utlopp för det dem upplevt. Exempelvis kanske vi har varit på en utställning med inspiration från trädgården, som den jag själv upplevt i komediantens konsthall.



Foton från utställningen Imaginary Gardens: weeding and watering
Fotograf: Love Enqvist

I utställningen fick vi tillverka fröbomber. Frö som ligger i lera och som sedan kastas ut på en äng där de får ligga och gro! Jag gissar att det är den här delen av utställningen som vid första anblick är den mest tilltalande för barnen, då de får tillverka och göra någonting roligt.
Förutom att förklara lerans funktion och hur lera uppstår, vart den finns och fröets livscykel och vad den behöver för att leva kan vi tillverka liknande fröbomber på förskolan. Få kännedom om lera som material, uppleva och tolka. Vi kan låta barnen tillverka egna figurer med inspiration från utställningen. När figurerna har torkat sätter vi oss i ring och barnen får prata om just sin figur, om dem vill. 


Foto från utställningen Imaginary Gardens: weeding and watering
Fotograf: Love Enqvist

Vi går tillbaka till samma utställning för ett fördjupat lärande! Vad ser barnen denna gång? Kanske de fastnar för det som bilden ovan visar? Vi låter barnen ta kort och dokumentera det dem ser och upplever. Tillbaka i verksamheten Kan vi tillverka egna konstverk av olika material. Blanda nya material med material som barnen känner igen.

Såhär tänker jag inför/under/efter ett besök i konsthallen eller på museet 

• Jag anser att besöken kan anpassas för alla åldrar. Besöken bör ske med ca 5 barn i taget för att dem ska få chans att se och uppleva i lugn och ro och ha en närvarande pedagog som kan sätta ord på begrepp och vara med i samtal när tillfälle ges. 
• Bra om man kan gå tillbaka till samma utställning för att barn ska få djupare förståelse, befästa det de lärt sig och få chans att se mer av utställningen. 
• Jobba med de tagna bilderna och upplevelserna i verksamheten. Ge barnen chans att jobba med den typ av material och färger som fanns på utställningen. Kanske det var gråskalor, lera, färger, ljust, mörker, ritat med kol eller skulpturer gjorda av återvinningsmaterial, tyg eller ull. 
• Avsluta med konst-samtal med barnen där dem få visa upp det dem gjort
• Ha en utställning för andra barn grupper och föräldrar

Olika tillverkningsmaterial när barnen skapar

Vattenfärger av olika typer, akvarell, karamellfärg

kritor, pastel, färgpennor, tusch, kalligrafi och andra typer av pennor

gips, gipsremsor, lera, tapetklister, papier maché,

tidningspapper, hönsnät, toarullar, kartonger

socker, salt, potatismos, mjöl

tyger, ull, bomull, rep, snören

limpistol, limstift, trälim. 
Här får jag in så mycket från vad vi lärt oss i kursen inom bild och textil! 

Genom denna typ av aktiviteter får vi in större delen av Läroplanen för förskola -98 Rev 2010

• utvecklar sin identitet och känner trygghet i den,
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer,

• tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld,
• utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv,
• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, • utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
• utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring,
• utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,
• utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
 • utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,
 • utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, (ss.9-10)

Kursmål som berörs i detta ämne:

 självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
 utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande