Drama

Mina tankar om medierat lärande och vad medierat lärande är samt vad begreppet kunskap och lärande betyder.

”Ordet medierad står för hur vi upplever och tolkar världen med hjälp av olika redskap”
- Marie Leijon 2013 s.54

Kunskap
När vi diskuterade begreppet kunskap och att kunna något under Drama 2 Workshop med Fihn[1] pratade vi om att när vi vet att vi kan något och när vi vet att vi inte kan något. När vi vet att vi kan något så pass bra att vi enkelt kan lära det till andra. När vi vet att vi inte kan något, när vi vet våra begräsningar inom specifikt område, då vet vi vad vi inte kan. Därmed också vad vi kan inom det specifika området.

Lärande
   Leijon (2013 s.54) hävdar att begreppet lärande som en slutprodukt av ett meningsskapande och att vi kan använda detta meningsskapande i nya situationer.
Jag tänker att detta kan jämföras med när barn lär sig något nytt, exempelvis hur man brer en smörgås. Barnen börjar med att studera personer som kan bre en smörgås. Därefter försöker de själva bre en smörgås. När de lärt sig att bre en smörgås kan de tillämpa principen på andra ting. Det uppstår här ett lärande. Leijon (2013 s.54-55) beskriver ordet lärande genom ett exempel, hon kan förstå hur hon ska koka kaffe genom att få beskrivet för sig hur man gör men det är inte förrän hon verkligen har kokat kaffet själv som hon har lärt sig. Vi lär oss aktivt genom att tolka en information, pröva detta och skapa representationer. Att vi lärt oss något kan upptäckas genom att vi kan visa vad vi lärt oss. Exempelvis hur man kokar kaffe eller brer en smörgås.

Mina tankar
  Jag tänker att genom lärande uppstår ny kunskap. Kunskap och lärande går hand i hand, för att tillämpa ny kunskap och kunna ta till sig den måste först ett lärande uppstå, genom teori och/eller praktik. När lärandet uppstått och kan tillämpas flera gånger är ny kunskap uppnådd. Ett lärande uppstår när vi får försöka till vi lyckats tror jag. Misslyckas vi blir ju det en kunskap i sig, hur vi inte bör göra. Men jag tror att för att lyckas måste man få prova tills man lyckas och klarar uppgiften. Då vi klarat den och kan förklara hur vi gjort, då har vi en bestående kunskap. Jag ser postitivt på att arbeta med drama som verktyg i förskolan då barn får jobba utifrån sig själva, barnen blir redskapen kan man säga. Jag ser svårigheter i att få med alla barn på samma tåg, att alla ska bli engagerade och våga gå ur sin komfortzon. Samtidigt tror jag att precis som att vuxna får öva sig i att exempelvis leva ut inför andra vuxna behöver barn lära sig leva ut inför andra barn. Jag tycker det är viktigt att stärka barns självkänsla och låta dem veta att de duger som de är och deras prestationer är minst lika bra som någon annans. 

---

[1] Gunilla Fihn, Workshop Drama 2, Campus Varberg 240215

Drama som verktyg i förskolan

På bilden ovan visar jag hur vi utgått ifrån en bok, tagit fasta på innehållet och dramatiserat det till vårt eget. "Alla djuren" längst ner till höger var boken jag utgick ifrån. Den handlar om olika djur som soff-djuret, pinn-djuret, städ-djuret bland annat. På den vänstra bilden kan ni se hur jag la upp uppgiften med uppgift och avslutning samt hur jag använder mitt ledarskap i uppgiften. Barnen skulle skapa egna karaktärer och göra en lek/övningar när de gick in i sina låtsas-djur. Genomgående genom hela uppgiften la jag fokus på fantasi och försöka. 
Det var roligt att få prova på att dramatisera en bok, hur man kan göra och vad man kan tänka på. Intressant att se hur man kan dramatisera och arbeta utifrån en bok och inte endast innehållet, alltså spela upp den som i en teater. Det tror jag är ett roligt arbetssätt om barnen har en favorit bok, att kunna jobba på detta sätt.

Kursmål som berörs

 utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Litteratur lista

• Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur