Flerspråkighet

I en föreläsning med Almingefeldt (1) lärde vi oss mer om flerspråkighet men ur ett annat perspektiv. Emma föreläste om hur barn kan må fysiskt men främst psykiskt när de kommer till Sverige, efter allt de har varit med om och hur detta påverkar barns språkprogression. Hon pratade också om ytflyt, att barnen har kunskaper på ytan om det svenska språket men inga djupare kunskaper och saknar ord och har därmed ett begränsat ordförråd. Några av de faktorer som påverkar barns språkprogression är bland annat:

Kropp och själ, helhet, barn som är med om krig spelar upp en film i huvet om vad som hänt dem, mardrömmar, Sömnen störs, minnen, familjesplittring, utanförskap, ensamhet, rädsla för flykt, tappar deras nätverk, tar tid innan flyktingar förstår hur vårt system fungerar,

Händelser innan flytten har stor betydelse för psykisk hälsa den första perioden efter ankomst

Händelser i det nya landet har stor betydelse för senare psykisk hälsa och välbefinnande

Hjärnskador inre medfödda hjärnskador och yttre som våldsakador.

Föräldrars hälsa påverkar barn. Vår kultur är jämställt, båda parter brukar jobba. Ensamkommande mammor som kommer hit med barn får be sina nya män om pengar vilket bidrar till skeva maktförhållanden. Barn kostar och mammorna blir beroende av sina män. Tar ca. 7 år innan mammorna får jobb. Deras psykiska ohälsa bidrar till långsam språk progression.

Attityd och motivation, ser barnet någon mening med att lära sig svenska? Hur är föräldrars inställning? Ibland tänker barnen att de ska återvända till sitt hemland och att det inte är någon idé att lära sig det nya språket.

Vistelsetid och hur mycket sammanhängande tid.

Hur länge är barnet på förskolan? Heldagar eller 15 timmar? Det har stor betydelse för barn språkutveckling. Förskolan har betydelse för det psykiska tillståndet och förskolan kan ge en struktur, trygghet och stabilitet för barnens liv då hemma miljön kan vara osäker.

Barnens bakgrund, uppbrott sker alla hitkommande barn, familjer tror de kommer till paradiset här men så är det ofta inte. Många blir påtvingade att flytta hit. Yrkes personer har haft hög status i sina hemländer med fina hus m.m. Kommer hit och hamnar i skolbänken igen men personerna vill ha det dem hade förr med jobb och status.

Vi pedagoger ska: Stabilisera, återskapa trygghet och tillit, stödja föräldrarna, samverkan, stöd till ett nytt socialt nätverk, uppmärksamma behov av särskilt stöd. Vi är inte psykologer eller kuratorer men vi har kunskapen om vem som är det och vilka institutioner som kan hjälpa till. Märker vi att barnet behöver psykolog, ska vi hjälpa föräldrarna att ta kontakt med psykolog. De kan hända att de inte vill, i många kulturer fungerar inte sekretets som det gör här. Hjälpa dem med ett socialt nätverk, hur ta kontakt med andra föräldrar för lek, fotbollsskolor.

Friska barn lär språk fortare än barn som inte mår bra.

• Gör vardagen begripligt, vad händer varje dag på förskolan? Varför ska dem va där? Vad ska dem göra? Förklara hur förskolan fungerar, oskrivna regler, berätta för föräldrarna hur det funkar med exempelvis matsäck, i Sverige består en matsäck till skogen av frukt, i andra kulturer består den av godis, kakor och bullar.
• Meningsfullhet, låt barn känna en mening med det dem gör, som att lära sig läsa.

Barn ska bli respekterade som barn. Av alla vuxna. Respektera barn som egna individer med egna åsikter. Prata inte över barns huvud, prata till barn. Låt det ta tid för barnen att öppna upp sig, att vara med, känna sig inkluderade, för fri lek krävs det att man man kommunicera med de andra barnen, kan regler, lekhandlingar, som i Sverige. Organiserade aktiviteter kan vara bra start för flyktingbarnen som behöver hjälp med språk och en trygghet från pedagog.

Mina tankar

Jag har ingen stor erfarenhet av flerspråkiga barn och kan tyvärr inte tillämpa mina teorier i praktiken och tidigare erfarenheter. Jag har dock fått flera tips nu om hur jag kan arbeta med flerspråkiga barn. Inställning och synsätt är en stor del i detta. När jag hör modersmål, exempelvis hon pratar finska, då tänker jag bastubad och glada familjer. Detta är förutfattade meningar. För att hjälpa barnen på bästa sätt, för att göra de engagerade, deras vardag på förskolan meningsfull, ta reda på/fråga vad de tycker om, vad de gillar att göra, favorit djur, saker och personer. Lär in svenska ord på detta sätt. Skapa förtroende och ett band och gör tiden på förskolan glädjefylld. Låt de flerspråkiga barnen dela med sig ord som hej, hej då, tack osv. Detta tror jag skapar en inklusion och att barnen får känns delaktighet. Det kanske också kan skapa en känsla av exklusion? Att barnet känner "jag är annorlunda för jag pratar ett annat språk". Jag anser att det är upp till pedagogerna att känna in barnet, alla är olika och mår bra av olika saker. Ha läroplanen i bakhuvudet. Gör vad som är bäst för barnet, ha barnet i fokus. Och gör det med glädje.

(1)  Emma Almingefeldt, föreläsning flerspråkighet, Campus Varberg 190215