Matematik

Under en föreläsning/workshoptillfälle Mattson (1) från Timmele förskola fick vi många matematik tips som jag kommer ta med mig. Ett av tipsen var stapeln på bilden nedan till vänster. Den använde pedagogen som stapeldiagram med barnen. Exempel kunde vara frågan "Vart ska vi på utflykt idag?". Varje rör stod för ett alternativ, kanske "Skogen", "Havet", "Lekplatsen". Därefter fick barnen, en och en, gå fram och lägga i en kula i det rör/alternativ som de vill. Föreläsaren berättade att de brukar sätta alla kulor på ett snöre och göra ett cirkeldiagram. Detta kommer jag använda i mina barngrupper! Kanon bra exempel på hur man kan få in demokrati i verksamheten. På de två högra bilderna i bilden syns olika uppdrag med matematiskt innehåll. Detta är något vi har pratat om tidigare i utbildning men väldigt mycket genom hela denna kurs. Jag märkte även på min vfu att barnen tyckte om att få uppdrag. Uppdragskort är något jag tror är bra att använda i samling innan lunchen osv. Barnen blir engagerade och stunden blir lärofylld samt meningsfull!

På bilden nedan visas en "aktivitets klocka", när man gör vad under dagen. Siffrorna är borta, barnen ska inte lära sig klockan utan få en tidsuppfattning. Den typ av klocka har vi fått föreläsningar om innan men då inom området specialpedagogik, en klocka för att förbereda barnen på vad som komma skall under dagen. Detta är ett exempel på hur allt i verksamheten faktiskt väver samman med varandra. Vi har också fått lära oss om klockan som ett verktyg där barnen kan sätta upp sin bild på den tid de ska åka hem för att pedagogerna ska kunna visa när barnen ska hem, om de får frågan "När kommer mamma och pappa?". Jag tänker att alla barn kan få göra sin egna lilla klocka, skriva ut siffror/klockslag om de vill, sätta ut när de går upp, vad de gör när de kommer hem, när de går och lägger sig osv. Jag anser klockan som ett väldigt bra verktyg just för att man får in så mycket begrepp och barnen får chans att skapa sig en tidsuppfattning. 

På bilden med den gröna mattan låg en person i min klass medan en annan la kottar runt henne. De fick frågan om de trodde att alla kottarna som låg i påsen skulle räcka runt henne. Samla kottar och använda i verksamheten är jätte roligt tycker jag eftersom variationen av användandet av dem är oändliga. De kan användas som ovan, eller bli till små figurer eller användas för att räkna antal osv. 

På bilden ovan visas en mobil till vänster med löv, pinnar och kottar, lite matematik litteratur tips och matematiska begrepp. 

Jag har alltid tyckt att det är roligt att använda matematik i verksamheten för man kan variera det så mycket! Mina erfarenheter kring matematik i verksamhet är positiv och jag hoppas att få jobba mycket med matematik i olika former och jobba mycket med uppdrag. Nedan har jag skrivit tre exempel på aktiviteter som alla håller fokus på former och antal. 

Formjakt inomhus

I vår första aktivitet med barnen introducerar vi formerna genom att samla barnen i våra tre olika små grupper och lägger fram små klossar i olika färger. Vi pratar med barnen om vad formerna heter och om de sett dem förut. Vi pratar om former som fina inne på förskolan. Olika saker, fönster, dörrar och knoppar och skruvar. Därefter börjar vi vår formjakt inomhus. Vi har varsin loppa som det står olika uppdrag i. Exempelvis ”hämta fem kvadrater”. Barnen får gå två och två för att på sätt att hjälpas åt att leta, hitta och hämta formerna. Syftet med aktiviteten är att göra barnen uppmärksamma på formernas namn, vi säger kvadrat och inte fyrkant. Barnen får träna minnet när de ska komma ihåg vilken form de ska hämta och hur många.

Formjakt utomhus

Tillsammans klipper vi ut former i tjock papp med barnen så de håller för utomhusbruk., kvadrater, trianglar, rektanglar och cirklar. Vi samlas ute på gården och barnen delas upp i tre grupper med sju barn i varje. Varje grupp får tilldelat sig olika former, alla 4 former finns med i alla grupper men vissa blir dubbletter. En pedagog går med en grupp och tar också med sig en ipad för att dokumentera det vi hittar. Tillsammans går varje grupp för sig ut i samhället och letar former. Former på hus, fönster, tak, däck, studsmattor, skyltar, brunnar med mera. Barnen får själva vara med och ta kort på det de hittar.
  Tillbaka på förskolan så tittar vi på de olika gruppernas upptäckter på smartboarden och pratar om vad vi sett och vilka former de har. På detta sätt uppmärksammar vi barn på att nästan allt som finns är uppbyggt i olika former och de finns överallt samt att vi lär in namnen på formerna ännu mer. Vi räknar sedan, och för statistik över, vilken av formerna som vi hittade flest gånger, alltså vilken av formerna det finns flest av.

Skapa former med kroppen

Detta är en övning vi gör i skogen. Barnen får vara i de grupper som de var i när de letade efter former utomhus. Tillsammans ska de försöka skapa olika former genom att lägga sig ner på marken och skapa dem med kroppen. Exempel på frågor vi ställer. Hur många barn krävs det för att skapa en kvadrat? (Ett barn på varje sida). Hur skapar vi en liksidig triangel? För att utmana barnen i denna aktivitet kan vi vara fler barn som gör formerna, tillslut kan vi vara hela barngruppen som skapar en form. Barnen får hela tiden vara med och dokumentera. Tillbaka på förskolan tittar vi på bilderna på smartboarden och räknar barnen som är med på bilderna samt vilken form de gör. På detta sätt får barnen känna och uppleva med hela kroppen i en rolig lek. 

Solem Heiberg & Reikerås (2004 s.120) beskriver att barn behöver geometriska utmaningar i olika former. Dessa utmaningar bör vara meningsfyllda och betydelsefulla för barn. Geometriska erfarenheter stärker och utvecklar den matematiska förmågan så som att kunna beskriva former och figurer, beskriva, skapa dem och hur de kan byggas upp.


Kursmål som berörs

 redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser


(1)  Carina Mattson, föreläsning/workshop Matematikspaning, campus Varberg 230315

Litteraturlista

Läroplan för förskolan: Lpfö 98. (1998). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet

Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur