Sista inlägget

Nu är alla delar i denna termin gjord!
Jösses vad fort tid har gått. Jag har fått så mycket tips på vad man kan göra med barnen utifrån de delar vi berört i kursen. Det har varit riktigt givande och jag hoppas att allting stannar kvar i huvudet, bra är att jag har bloggen till hjälp som finns som en påmminare om vad vi lärt oss.

Jag skrev i mitt första inlägg om att knyta ihop säcken. Jag känner just nu att den där säcken kommer aldrig bli ihop knuten. Den kommer fyllas på med mer och mer kunskap under hela min yrkeskarriär!
Det varit riktigt roligt att få tillämpa de tidigare erfarenheterna och teorierna i dessa estetiska ämnen som vi haft under terminen. Jag känner att jag har så mycket idéer och aktiviteter jag vill göra i barngrupp. Det bästa av allt, när jag börjar jobba, kommer vi vara tre stycken pedagoger som diskuterar fram och tillbaka om det vi vill göra och hur vi ska ta tillvara på barnens intressen. Få jobba tillsammans i ett arbetslag kommer bli så himla skoj!!

Jag skrev i mitt första inlägg om att jag önskade bli en mer kreativ och påhittig pedagog. Det får jag nog säga att jag har blivit. Vi har fått så otroligt mycket ny kunskap om hur vi kan bli mer kreativa, och gå utanför de "traditionella förskoleramarna" om jag får uttrycka mig så, och jag längtar tills jag få gå ut och praktisera den.

Bara en praktik och en c-uppsats kvar. Sen ska jag ut.

Hasselbladsmuseet, Universeum, Världkulturmuseet

Världkulturmuséet - Jordlingar

Vi var och tittade på Världkulturmuséet och utställningen Jordlingar. ingången, första rummet i  museet var otroligt stort med en gigantisk trappa. Nästan så man själv fick lust att springa där, precis som när man var liten och gick i en hotell korridor. Ett stort rum att undersöka var det. Jag såg ingen plats där barn hade kunnat hänga av sig sina ytterkläder men trappan såg ut som en bra plats att sitta och äta sin frukt på. Dock var allt så sterilt på nått sätt och inte inbjudande. Utställningen Jordlingar var intressant, rummet var avgränsat, stort och i barnens nivåhöjder, dvs. långt ner och på golvet. Den handlade om hur utomjordingar ser på oss människor (jordlingar). På Världskulturmuseets hemsida beskriver de utställningen såhär:
 "Här gör man sin egen musik, bygger städer, lyssnar på människoljud, myser och utforskar människornas saker. Välkommen att ta plats på kommandobryggan och styr rymdskeppet en stund!" 
Utställningen var inne i ett stort rum, högt i tak och här kunde man undersöka. Man kunde gå i en trappa så kom det musik, man kunde se sig själv i en konkav spegel så det såg ut som man hade jätte långa ben. En kommandobrygga fanns där med en jättestor skärm som visade rymden och stjärnor så man fick upplevelsen av att styra ett rymdskepp. Resten av utställningen förstod jag dessvärre inte mycket av. Kanske barnen hade sett den annorlunda än vad jag gjorde. Kanske om en guide hade gått runt och förklarat, så hade jag förstått bättre vad det handlade om. Jag förstår att utställningen syftar till att uppmärksamma att vi alla är olika. Och vilka är egentligen utomjordingarna, vi eller dem där ute i rymden? Jag ser att utställningen kan passa bra om man håller på med ett tema på förskolan om människors lika värde eller rymden exempelvis. Det här är en utställning som behöver besökas i liten grupp och för att kunna gå runt i lugn och ro för att undersöka och uppleva samt för att som pedagog hinna vara närvarande med alla barn. 
I ett rum i utställningen hade några 5-åringar fått chansen att gå ner i arkivet och välja ut olika föremål som skulle vara med på utställningen. Genom video upptagning fick man se barns förklaringar till vad de valt för föremål och vad det föreställde. Jätte intressant att lyssna på! Detta är något jag ser jag kan göra i barngrupp om man jobbar exempelvis med tid. Saker som fanns förr i tiden, hur såg sakerna ut? Vad hade man de till? För att ta detta vidare hade vi kunnat tillverka egna saker i lera och ha en egen utställning för föräldrarna och andra barn på förskolan. 

Hasselblads center

Här är ett bra exempel på att man ska kolla upp vad som finns på utställningen innan man går dit. Hasselblads center är en utställningshall i Göteborgs konstmuseum. När jag var där handlade utställningen om krig, inget ämne passande för barn. Jag har därför inte mycket att säga om utställningen i sig. Konsthallen var rymlig, vit och hög i tak. Inte barn vänlig. Tavlorna satt högt upp och jag gissar att om det hade varit en utställning för barn så hade tavlorna hängt längre ner, i barnens höjd. Hade utställningen varit för barn hade det varit inspirerande att gå runt och titta. Att gå på konstutställning med tavlor med barn hade varit riktigt kul. Att få gå runt och titta, hitta inspiration och måla egna tavlor på avdelningen hade varit jätte roligt. Som jag har skrivit här tror jag att barn behöver besöka konsthallar och museum upprepade gånger, gärna samma utställning flera gånger, för att bli vana vid vad man ska titta efter, hur man ska bete sig i konsthallar och för att finna det roligt och givande.  

Universeum

Hit ska jag gå med barngrupper! Mycket är utformat för elever och klasser, det finns möjlighet att hänga av sig ytterkläder längst ner i byggnaden där man också kan äta sin medhavda matsäck. Jag utgår något ifrån att du som läser vet vad Universeum är för något, om inte hänvisar jag till deras hemsida här. Allt inne på Universeum finns i barnens höjd, så de kan se alla fiskar i akvariumen. Det finns massor att upptäcka, jag gick där inne i tre timmar. Jag gissar att om man ska gå där inne barnen så får man hålla ett visst perspektiv och inte gå inne i alla rummen, alltså stanna vid allt. Det finns så många olika perspektiv att utgå ifrån. Jag kom på flera stycken under tiden jag gick min vandring där inne. Med perspektiv menar jag exempelvis jämföra den svenska skogen med regnskog. Jämföra sötvattensfiskar med havsfiskar. Jämföra tropiska djur med svenska djur. Det finns så många olika teman att utgå ifrån, vatten i olika former, djur, växter, gravitation, klimat, världen och länder, fysik, kemi, teknik (Teknoteket). Jag tror det är viktigt att ha ett specifikt fokus när man går där inne, det finns så mycket att se och upptäcka och helst vill man titta på allt med en gång. På toppen av hela byggnaden finns en utställning som byts ut med jämna mellanrum. När jag var där handlade det om Mammutar, hur ofta får man se en stor prototyp av en mammut? Ett guldläge att besöka den utställningen om man har exempelvis dinosaurier eller djur som tema på avdelningen. Eller varför inte besöka bara för att barnen har intresse för dinosaurier! 

Ofta är det pengar som sätter käppar i hjulet för besök som dessa, busskort kostar. Men jag tänker att det finns så mycket som barnen lär och får uppleva i och med dessa besök. De får åka buss, åka på spännande utflykt, komma bort från gården och förskolan, känna ansvar över sig själv och stärka självkänslan "jag kan", känna, se, uppleva, verka i det sociala samhället och vara en del av denne. De mål från läroplan för förskolan -98 Rev.2010 som passar in i utflykter och dess fortsatta arbete på förskolan är bland annat: 

• Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs (s.4)
• Barnens nyfikenhet, företagsamhet och intressen ska uppmuntras och deras vilja och lust att lära ska stimuleras. I förskolans uppdrag ingår att såväl utveckla barns förmågor och barns eget kulturskapande som att överföra ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa (s.6)
• Barnen ska få möjligheter att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Förskolan ska vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens.
• Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande (ss.6-7) utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, 
• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, (s.9)
• utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, (s.9)
• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, (s.9)
•  tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, (s.10)
•  utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv (s.10)

Jag tror att jag hade kunnat klistra in nästan hela läroplanen här, det finns så många punkter som passar in i museibesök som de jag beskrivit ovan. Dessa punkter borde vara nog skäl till att få busskort och inträde till Universeum av förskolechefen?

Litteraturlista

• Läroplan för förskolan: Lpfö 98. (1998). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet

Flerspråkighet

I en föreläsning med Almingefeldt (1) lärde vi oss mer om flerspråkighet men ur ett annat perspektiv. Emma föreläste om hur barn kan må fysiskt men främst psykiskt när de kommer till Sverige, efter allt de har varit med om och hur detta påverkar barns språkprogression. Hon pratade också om ytflyt, att barnen har kunskaper på ytan om det svenska språket men inga djupare kunskaper och saknar ord och har därmed ett begränsat ordförråd. Några av de faktorer som påverkar barns språkprogression är bland annat:

Kropp och själ, helhet, barn som är med om krig spelar upp en film i huvet om vad som hänt dem, mardrömmar, Sömnen störs, minnen, familjesplittring, utanförskap, ensamhet, rädsla för flykt, tappar deras nätverk, tar tid innan flyktingar förstår hur vårt system fungerar,

Händelser innan flytten har stor betydelse för psykisk hälsa den första perioden efter ankomst

Händelser i det nya landet har stor betydelse för senare psykisk hälsa och välbefinnande

Hjärnskador inre medfödda hjärnskador och yttre som våldsakador.

Föräldrars hälsa påverkar barn. Vår kultur är jämställt, båda parter brukar jobba. Ensamkommande mammor som kommer hit med barn får be sina nya män om pengar vilket bidrar till skeva maktförhållanden. Barn kostar och mammorna blir beroende av sina män. Tar ca. 7 år innan mammorna får jobb. Deras psykiska ohälsa bidrar till långsam språk progression.

Attityd och motivation, ser barnet någon mening med att lära sig svenska? Hur är föräldrars inställning? Ibland tänker barnen att de ska återvända till sitt hemland och att det inte är någon idé att lära sig det nya språket.

Vistelsetid och hur mycket sammanhängande tid.

Hur länge är barnet på förskolan? Heldagar eller 15 timmar? Det har stor betydelse för barn språkutveckling. Förskolan har betydelse för det psykiska tillståndet och förskolan kan ge en struktur, trygghet och stabilitet för barnens liv då hemma miljön kan vara osäker.

Barnens bakgrund, uppbrott sker alla hitkommande barn, familjer tror de kommer till paradiset här men så är det ofta inte. Många blir påtvingade att flytta hit. Yrkes personer har haft hög status i sina hemländer med fina hus m.m. Kommer hit och hamnar i skolbänken igen men personerna vill ha det dem hade förr med jobb och status.

Vi pedagoger ska: Stabilisera, återskapa trygghet och tillit, stödja föräldrarna, samverkan, stöd till ett nytt socialt nätverk, uppmärksamma behov av särskilt stöd. Vi är inte psykologer eller kuratorer men vi har kunskapen om vem som är det och vilka institutioner som kan hjälpa till. Märker vi att barnet behöver psykolog, ska vi hjälpa föräldrarna att ta kontakt med psykolog. De kan hända att de inte vill, i många kulturer fungerar inte sekretets som det gör här. Hjälpa dem med ett socialt nätverk, hur ta kontakt med andra föräldrar för lek, fotbollsskolor.

Friska barn lär språk fortare än barn som inte mår bra.

• Gör vardagen begripligt, vad händer varje dag på förskolan? Varför ska dem va där? Vad ska dem göra? Förklara hur förskolan fungerar, oskrivna regler, berätta för föräldrarna hur det funkar med exempelvis matsäck, i Sverige består en matsäck till skogen av frukt, i andra kulturer består den av godis, kakor och bullar.
• Meningsfullhet, låt barn känna en mening med det dem gör, som att lära sig läsa.

Barn ska bli respekterade som barn. Av alla vuxna. Respektera barn som egna individer med egna åsikter. Prata inte över barns huvud, prata till barn. Låt det ta tid för barnen att öppna upp sig, att vara med, känna sig inkluderade, för fri lek krävs det att man man kommunicera med de andra barnen, kan regler, lekhandlingar, som i Sverige. Organiserade aktiviteter kan vara bra start för flyktingbarnen som behöver hjälp med språk och en trygghet från pedagog.

Mina tankar

Jag har ingen stor erfarenhet av flerspråkiga barn och kan tyvärr inte tillämpa mina teorier i praktiken och tidigare erfarenheter. Jag har dock fått flera tips nu om hur jag kan arbeta med flerspråkiga barn. Inställning och synsätt är en stor del i detta. När jag hör modersmål, exempelvis hon pratar finska, då tänker jag bastubad och glada familjer. Detta är förutfattade meningar. För att hjälpa barnen på bästa sätt, för att göra de engagerade, deras vardag på förskolan meningsfull, ta reda på/fråga vad de tycker om, vad de gillar att göra, favorit djur, saker och personer. Lär in svenska ord på detta sätt. Skapa förtroende och ett band och gör tiden på förskolan glädjefylld. Låt de flerspråkiga barnen dela med sig ord som hej, hej då, tack osv. Detta tror jag skapar en inklusion och att barnen får känns delaktighet. Det kanske också kan skapa en känsla av exklusion? Att barnet känner "jag är annorlunda för jag pratar ett annat språk". Jag anser att det är upp till pedagogerna att känna in barnet, alla är olika och mår bra av olika saker. Ha läroplanen i bakhuvudet. Gör vad som är bäst för barnet, ha barnet i fokus. Och gör det med glädje.

(1)  Emma Almingefeldt, föreläsning flerspråkighet, Campus Varberg 190215

Matematik

Under en föreläsning/workshoptillfälle Mattson (1) från Timmele förskola fick vi många matematik tips som jag kommer ta med mig. Ett av tipsen var stapeln på bilden nedan till vänster. Den använde pedagogen som stapeldiagram med barnen. Exempel kunde vara frågan "Vart ska vi på utflykt idag?". Varje rör stod för ett alternativ, kanske "Skogen", "Havet", "Lekplatsen". Därefter fick barnen, en och en, gå fram och lägga i en kula i det rör/alternativ som de vill. Föreläsaren berättade att de brukar sätta alla kulor på ett snöre och göra ett cirkeldiagram. Detta kommer jag använda i mina barngrupper! Kanon bra exempel på hur man kan få in demokrati i verksamheten. På de två högra bilderna i bilden syns olika uppdrag med matematiskt innehåll. Detta är något vi har pratat om tidigare i utbildning men väldigt mycket genom hela denna kurs. Jag märkte även på min vfu att barnen tyckte om att få uppdrag. Uppdragskort är något jag tror är bra att använda i samling innan lunchen osv. Barnen blir engagerade och stunden blir lärofylld samt meningsfull!

På bilden nedan visas en "aktivitets klocka", när man gör vad under dagen. Siffrorna är borta, barnen ska inte lära sig klockan utan få en tidsuppfattning. Den typ av klocka har vi fått föreläsningar om innan men då inom området specialpedagogik, en klocka för att förbereda barnen på vad som komma skall under dagen. Detta är ett exempel på hur allt i verksamheten faktiskt väver samman med varandra. Vi har också fått lära oss om klockan som ett verktyg där barnen kan sätta upp sin bild på den tid de ska åka hem för att pedagogerna ska kunna visa när barnen ska hem, om de får frågan "När kommer mamma och pappa?". Jag tänker att alla barn kan få göra sin egna lilla klocka, skriva ut siffror/klockslag om de vill, sätta ut när de går upp, vad de gör när de kommer hem, när de går och lägger sig osv. Jag anser klockan som ett väldigt bra verktyg just för att man får in så mycket begrepp och barnen får chans att skapa sig en tidsuppfattning. 

På bilden med den gröna mattan låg en person i min klass medan en annan la kottar runt henne. De fick frågan om de trodde att alla kottarna som låg i påsen skulle räcka runt henne. Samla kottar och använda i verksamheten är jätte roligt tycker jag eftersom variationen av användandet av dem är oändliga. De kan användas som ovan, eller bli till små figurer eller användas för att räkna antal osv. 

På bilden ovan visas en mobil till vänster med löv, pinnar och kottar, lite matematik litteratur tips och matematiska begrepp. 

Jag har alltid tyckt att det är roligt att använda matematik i verksamheten för man kan variera det så mycket! Mina erfarenheter kring matematik i verksamhet är positiv och jag hoppas att få jobba mycket med matematik i olika former och jobba mycket med uppdrag. Nedan har jag skrivit tre exempel på aktiviteter som alla håller fokus på former och antal. 

Formjakt inomhus

I vår första aktivitet med barnen introducerar vi formerna genom att samla barnen i våra tre olika små grupper och lägger fram små klossar i olika färger. Vi pratar med barnen om vad formerna heter och om de sett dem förut. Vi pratar om former som fina inne på förskolan. Olika saker, fönster, dörrar och knoppar och skruvar. Därefter börjar vi vår formjakt inomhus. Vi har varsin loppa som det står olika uppdrag i. Exempelvis ”hämta fem kvadrater”. Barnen får gå två och två för att på sätt att hjälpas åt att leta, hitta och hämta formerna. Syftet med aktiviteten är att göra barnen uppmärksamma på formernas namn, vi säger kvadrat och inte fyrkant. Barnen får träna minnet när de ska komma ihåg vilken form de ska hämta och hur många.

Formjakt utomhus

Tillsammans klipper vi ut former i tjock papp med barnen så de håller för utomhusbruk., kvadrater, trianglar, rektanglar och cirklar. Vi samlas ute på gården och barnen delas upp i tre grupper med sju barn i varje. Varje grupp får tilldelat sig olika former, alla 4 former finns med i alla grupper men vissa blir dubbletter. En pedagog går med en grupp och tar också med sig en ipad för att dokumentera det vi hittar. Tillsammans går varje grupp för sig ut i samhället och letar former. Former på hus, fönster, tak, däck, studsmattor, skyltar, brunnar med mera. Barnen får själva vara med och ta kort på det de hittar.
  Tillbaka på förskolan så tittar vi på de olika gruppernas upptäckter på smartboarden och pratar om vad vi sett och vilka former de har. På detta sätt uppmärksammar vi barn på att nästan allt som finns är uppbyggt i olika former och de finns överallt samt att vi lär in namnen på formerna ännu mer. Vi räknar sedan, och för statistik över, vilken av formerna som vi hittade flest gånger, alltså vilken av formerna det finns flest av.

Skapa former med kroppen

Detta är en övning vi gör i skogen. Barnen får vara i de grupper som de var i när de letade efter former utomhus. Tillsammans ska de försöka skapa olika former genom att lägga sig ner på marken och skapa dem med kroppen. Exempel på frågor vi ställer. Hur många barn krävs det för att skapa en kvadrat? (Ett barn på varje sida). Hur skapar vi en liksidig triangel? För att utmana barnen i denna aktivitet kan vi vara fler barn som gör formerna, tillslut kan vi vara hela barngruppen som skapar en form. Barnen får hela tiden vara med och dokumentera. Tillbaka på förskolan tittar vi på bilderna på smartboarden och räknar barnen som är med på bilderna samt vilken form de gör. På detta sätt får barnen känna och uppleva med hela kroppen i en rolig lek. 

Solem Heiberg & Reikerås (2004 s.120) beskriver att barn behöver geometriska utmaningar i olika former. Dessa utmaningar bör vara meningsfyllda och betydelsefulla för barn. Geometriska erfarenheter stärker och utvecklar den matematiska förmågan så som att kunna beskriva former och figurer, beskriva, skapa dem och hur de kan byggas upp.


Kursmål som berörs

 redogöra för och problematisera aktuell didaktisk forskning med relevans för barns språkliga, matematiska och estetiska lärprocesser


(1)  Carina Mattson, föreläsning/workshop Matematikspaning, campus Varberg 230315

Litteraturlista

Läroplan för förskolan: Lpfö 98. (1998). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet

Solem, Ida Heiberg & Reikerås, Elin Kirsti Lie (2004). Det matematiska barnet. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur 

Didaktiskt material - föresläsning

Didaktiskt material

Vi hade en väldigt lärorik föreläsning om didaktiska material, med Lyckesthål (1). Vi fick oss en liten påminnare om vad didaktiskt material är för något. Ett didaktiskt material är ett läromaterial som har ett syfte. I princip alla saker kan bli didaktiska material. Ta ett A4 papper till exempel, pappret i sig är inte didaktiskt men vik en loppa och skriv in ett meningsfullt innehåll, rita färger utanpå så blir loppan didaktiskt! Anpassa materialet efter barnets nivå, gör lärandet meningsfull, inte för lätt och inte för svårt.

Vi fick varsin påse med ett material i och vi skulle själva lista ut vad vi trodde man kunde göra med materialet.

Detta material fick vi och efter en stunds undersökande upptäckte vi att syftet var ordbildning.
Tand-Troll     Fot-Boll     Glass-Båt.
För att anpassa det efter ålder och barn tänkte vi att för små barn kan man hålla i det ena kortet från början, Vilket annat kort tror de att tand passar ihop med? Tand-Båt? Tand-Troll?
För de stora barnen kan man lägga ut alla kort på bordet och de får själva para ihop bilderna, behöver de hjälp så får kompisarna hoppa in och hjälpa till!
En teori jag kommer praktisera så ofta som möjligt, interaktionen barn-barn.
Jag tror det är då barn lär sig som bäst, genom att hjälpa varandra och försöka så mycket som möjligt själva.
Vi tänker att man kan även sjunga sånger efter bilderna, När trollmor har lagt sina elva små troll, Glass i stora lass med mera. Man kan även försöka komma på fler ord med hjälp av barnen och när de kan orden, skapa ett memory, vänd bilderna uppochner på!
Något viktigt jag tog med mig från föreläsningen, det är enkelt att skapa egna didaktiska material med många olika syften som kan anpassas till barns nivåer! Kom ihåg, vad är syftet med materialet?

(1) Lena Lyckeståhl, föreläsning didaktiska material, campus Varberg 230115

Didaktiskt Material - Klossar

  

Didaktiskt material - klossar med fokus på språk och matematik

 Jag fick min ide ifrån utställningen Lekstäver och orddjur på Varbergs museum där konstnären skrivit olika ord och skapat nya ord. Jag fick insperation av Mats workshops[1] med lera där vi fick utmana vår fantasi och uppfattningar samt workshopen där vi fick gå lös på ett helt bord fullt av material att testa på. Att leka med ord ville jag ha som en av mina grundstenar. Att måla, jobba kreativt och skapa är något jag tycker är riktigt roligt och valde därför att ha det som en till grundsten. Jag tog tidigt kontakt med min handledare på min vfu-plats och frågade dem vad de hade temat inför våran skulle vara. Matematik och språk var svaret. Jag hade aldrig möjlighet att vara på fältdagar innan min vfu p.g.a. personliga skäl men hade god kontakt med min handledare som förklarade var barnen var intresserade av och vad de gjort under terminen. Vi diskuterade vad min kurs handlade om, vad min vfu uppgift gick ut på och vad jag hade för tankar kring detta.

Kort efter samtalen med min handledare föddes iden om mitt didaktiska material, om vad jag ville göra med barnen. Fokus skulle ligga på matematik, språk och bild (material kännedom). Vi skulle tillverka klossar av trä, ett byggmaterial. Vi skulle måla, jobba kreativt och få ny material kännedom. På klossarna skulle vi skriva ord, ord vi tycker om, ord som har betydelse för oss, skriva ner dessa på ena sidan och måla en bild för ordet på andra sidan.
Vad - Jag bestämde mig för att skapa ett material som vart stort och rejält och som samtidigt skulle göra barn uppmärksamma på bokstäver, ordbilder och språk.
Hur - Jag valde därför att skapa klossar tillsammans med barnen som skulle kunna gå att bygga med på olika vis. På ena sidan skulle vi skriva ord. På andra sidan var tanken att vi skulle måla bilden/symbolen för orden för att barnen skulle koppla ihop bilden med ordbilden och för de som inte ännu lärt sig läsa skulle kunna sätta ihop ord via bilderna. Barnen får hela tiden vara med och dokumentera sin egen process för att vi sedan ska kunna gå tillbaka och titta på vad vi gjort och vad vi lärde när vi gjorde det.
Varför - Genom att tillsammans skriva ner olika ord på klossarna, för att sedan kunna bygga ihop olika ord (tex. Glass-Båt, Tand-Troll), hoppades jag kunna uppmärksamma barnen på bokstäver och ordbilder samt försöka intressera dem för skriftspråk. Genom att måla på klossarna skulle barnen få ökad material kännedom. Genom att bygga med klossarna på olika vis tränar barnen känsla för längd och höjd, träna former, problemlösning och få använda fantasin samt träna rumsuppfattning.
Vem – Barnen på min vfu, alla är 5-6 år. Ferm Thorgersen (2012 s. 69) beskriver att en didaktisk verksamhet bör ha ett syfte och en intention. Frågan vem är minst lika viktig som hur, vad och varför. Vem är det vi möter i förskolan, vem är det som ska lära sig?

Momentplanering

Mål (kortsiktigt/långsiktigt) för aktiviteten - för barnet/barnen. Vad säger Läroplanen?

Jag vill att barnen, genom denna uppgift, ska få en ökad kännedom och kunskap inom materialkännedom, matematik, fysik, fantasi och språk samt utveckla sin kreativa/estetiska sida.
Min tanke är att de ska få uppleva att språk kan vara roligt och enkelt samt att man själv kan tillverka sina egna leksaker och byggmaterial, i detta fall klossar, på ett roligt sätt.

Jag förankrar mina tankar i Läroplan för förskolan -98 Rev. 2010:

•utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,

• utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,

• utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner

•utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring

• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap

Jag kopplar mitt material till kursens mål

• förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och matematiska lärprocesser
• kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma
• självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
• utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Mål för min egen utveckling:

Jag vill utveckla min förmåga att se när jag behöver träda in för att hjälpa ett barn som ”sitter fast” i sina tankar och se när barnet behöver tid för sig själv att få tänka igenom uppgiften. Jag vill bli bättre på att kunna förklara uppgiften på ett bra sätt så att barnen förstår vad jag menar samt att ta in barns tankar och på detta sätt ge dem inflytande i aktiviteten och materialet.

Förberedelse inför aktivitet

Jag önskar utföra uppgiften med en grupp barn om 5-6 stycken så vi tillsammans kan skapa en bra lärostund, jag kan följa deras utveckling samt vi kan diskutera och samtala vad det är vi gör och lär och har gjort. Eftersom jag inte känner barngruppen tillräckligt ber jag min handledare om hjälp att se vilka barn som kan tänkas vara mest intresserade av att göra uppgiften.

Min handledare är med och dokumenterar det vi gör samt stöttar upp när det behövs, om barnen behöver hjälp eller om barnen blir för busiga/”tramsiga”. Av erfarenhet vet jag att vissa barn kan bli lite busiga när jag ska hålla i ett lärotillfälle iom att jag kommer in som ny. Jag vet dock också att busigheten går över efter efter att jag vart med i barngruppen ett tag och de lärt känna mig.

Material tar jag fram och ställer på ett bord bredvid, mycket färger, glitter, smällkaramellpapper osv för att barnen ska få prova och testa sig fram vilket som passar sig bäst på träunderlag. Det är det jag vill att barnen ska få fundera över mest vid detta tillfälle. (material kännedom).

Jag har med mig ett par färdiga brädor för att visa barnen hur ett slutresultat kan tänkas se ut.

Introduktion och genomförande

Tillfälle 1

Vi samlas på mattan på avdelingen. Jag visar upp vad det är vi ska göra och förklarar kortfattat vad det är för något. Att vi kan bygga med det och vi kan sätta ihop ord till andra ord. Glass-Båt exempelvis. Har barnen frågor, tankar, funderingar fångar jag upp dessa. Jag förklarar att vi måste göra detta i olika steg. Färgen måste torka innan vi kan skriva våra ord och bilder. Efter genomgången ska vi måla klossarna. Nu börjar barnens undersökande av material och ökad material kännedom. Jag ställer fram en vagn full med flaskfärg, vattenfärg, glitter, lim, silkespapper, vattenfärger, färgpulver med mera. Jag hoppas barnen bland annat vill undersöka vad som fäster sig bäst på trä och varför det blir så. Till nästa gång tänka ut ett passande ord de vill skriva.

Tillfälle 2

 Diskutera med barnen - Vad gjorde vi förra gången? Vad ska vi göra denna gång? Skriva ner de ord vi kom fram till sist att vi vill ha med. Rita symbolerna för bilderna. Jag introducerar en loppa för barnen där jag skrivit upp olika uppdrag. En loppa med fokus på språk och en loppa med fokus på matematik. Exempel på uppdrag i språk kan vara ”Hitta alla ord som börjar på S och alla ord som slutar S. Exempel på matematikuppdrag kan vara ”Bygg så runt du kan” eller ”Bygg så långt du kan”. Tillsammans använder vi vårt nytillverkade material och använder loppor med uppdrag för att göra det hela mer spännande och få in ännu mer språk och matematik i materialet.

Avslutning av aktiviteter:

När de känner sig färdiga förklarar jag vad vi ska göra nästa gång. Plocka undan sina saker och gå och tvätta händerna samt göra det så står näst ”på schemat” den dagen.

Utvärdering av aktiviteter:

Utvärdering 1
   Aktiviteten gick bra! När jag introducerade uppgiften jämförde jag brädorna med duplo och barnen fick då en bra förståelse vad det vi skulle göra. Första tillfället med material kännedom är gjort och brädorna är nu målade.
Jag hade satt fram allt material, flaskfärg, vattenfärg, glitter, lim, silkespapper, vattenfärger, färgpulver med mera. Min tanke var att vi skulle prova vilka material som fungerade bäst på brädorna men barnen var mer intresserade av att blanda olika färger, blanda med pulver och blanda i fler färger och visst gick det lika bra, det är också material kännedom! Hade jag haft mer tid hade vi kunnat göra om det hela en gång till och då kunnat fokusera mer på ursprungsidén men denna gång gick jag på barnens intresse.
    Vi hade mycket tid på oss och han måla alla klossar så vi satte oss ner för att börja skriva ner orden som skulle skrivas ner på klossarna. När vi började prata om vilka ord vi skulle skriva kom barnen snabbt in på rim. Så vi bestämde oss för att fokusera på att skriva ner rim på klossarna. Ibland kom de på nonsensrim. Jag ställde då frågan "Hur tror ni vi kan rita ner det ordet, vilken symbol kan det vara?". Barnen bestämde då att enklast blir det om de väljer ord som finns på riktigt.
Vi räknade tillsammans de ord vi skrivit ner och våra egen gjorda klossar. Orden var fler så vi satte oss och sållade bland orden vilka vi skulle välja. Vi kom fram till att använda de ord som vi lättast kan rita ner.
 I min uppgift ingår fler saker än att barnen ska lära sig om material kännedom, språk, matematik m.m. Jag ser demokrati, barnen får inflytande och delaktighet i uppgiften och självkänslan stärks när det får göra något fint och lyckas! Jag tycker dessa saker är minst lika viktigt som att de ska få kunskap om språk osv. Demokratiskt förhållningssätt - Det arbetssätt och förhållningssätt jag vill använda mig av är att ta tillvara på barns intresse, se till individen genom att låta de jobba i sin egen takt, låta de utveckla sitt eget tänkande genom att inte ”lägga sig i”. Ge barnen mycket material och inte vara begränsande vare sig materiellt eller i barnens tankegångar. Körling (2012 s.25) beskriver att lärande handlar om demokrati. Demokrati syftar till att barn ska få förstå och lära tillsammans med andra, att lära sig hur man ter sig demokratiskt och hur en demokrati fungerar, att förstå att varje människa har rätt att vara sig själv och den speciella person hen är. Det betyder också att barn ska få veta vad en demokratisk miljö är och förstå vad det innebär i vardagen och den dagliga verksamheten. För att detta ska bli möjligt krävs medvetna pedagoger som aktivt verkar för det demokratiska uppdraget.

Läroplan för förskolan -98 Rev. 2010 säger att språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen.

Utvärdering 2

Efter ett samtal med min handledare kom vi överens om att jag skulle skriva ut bilderna istället för att barnen skulle rita dem på klossarna för att alla enkelt skulle se vad det föreställde. Att rita på trä var ganska svårt. Jag och barnen satte oss på golvet där vi höll till förra gången och började skriva orden och limma på bilderna jag skrivit ut. De skrev av de ord vi valde att ha med. Ibland fick jag hjälpa till men mycket klarade de helt själva. Vi ljudade bokstäverna och läste hela ordet innan det skrev på klossen. Vi väntade en stund på att limmet skulle torka innan vi satte igång att använda klossarna. När vi väl satt igång var det jätte kul. Barnen tyckte det var roligt att bygga olika konstruktioner. När de fick språkuppdrag behövde de inte ens titta på klossarna, på orden och bokstäverna, de hade alla rim i huvudet. Exempelvis var en fråga ”vilket rim är längst”, barnen kunde svara helt utan att titta på klossarna. Det var kul att se vilket fantastiskt minne de hade.
Jag anser att barnen fick en ökad kännedom om bokstäver, hur de låter och ser ut genom att skapa materialet samt genom uppdragen i loppan. De fick utmana sig materiellt genom att blanda färger och utmana fantasin, rumsuppfattning och problemlösning när de byggde med klossarna.
  Tyvärr fanns inte tiden att titta igenom bilderna och synliggöra barnens egen lärandeprocess men de fick vara med och dokumentera. Något både jag och de var glada för. Genom mitt material berättade jag också vad jag gjort på min skola, vilket barnen var väldigt intresserade av och ville veta mer om. ”En skola för vuxna!?” Ja det finns, det också.

FältdagarPå min vfu har de en aktivitets tavla där det står ett antal aktiviteter barnen får välja vad de vill göra. Utrycket "fri lek" finns inte. Därför var det svårt för barnen att spontant leka med mitt material. Det var också svårt för barnen att använda det eftersom det kräver en närvarande vuxen pedagog som läser upp vad som står i loppan. En eftermiddag fanns chansen att sätta upp ett aktivitetskort för "min" aktivitet. Då använde vi materialet och det var jätte roligt att få prova det med barn som inte vart med och skapat det. 

Kursmål som berörs

 kommunicera kursens innehåll med barn och yrkesverksamma

 självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden
 utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande
 tillämpa, motivera och kritiskt granska användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling

Litteraturlista

Ferm Thorgersen, Cecilia Musikdidaktiskt arbete med förskolan s. 69 ur Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan: Lpfö 98. (1998). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet

---

[1] Mats Andersson Workshop bild Campus varberg 020215 & 120215

Bild Workshop 2

Under detta workshop passet fick vi prova att tillverka eget papper, papier maché och tillverka i lera.

Så otroligt roligt! Det här är något jag ska göra med mina framtida barngrupper. 

För att tillverka papper gör man som på bilden ovan, klipper pappersstrimlor av tidningspapper och blandar med vatten i en bunke. Därefter mixas allt med en stavmixer. Jag tänker, i barngrupp får en fröken mixa med stavmixer. För att göra pappret använder man guska- och screen-ramar som doppas ner i bunken, fångar upp pappersmassa men lämnar vattnet kvar i bunken. Därefter vänds ramen uppochner på, på tidningspapper för att torka. För att variera pappren kan man lägga i olika färger, glitter med mera. 

För att tillverka papier maché går processen till lika dant, dock häller man i tapet klister också. För att få ut vätskan ur massan lägger man den på en fin duk, exempelvis lakan, snurrar ihop den och kramar ur. Därefter kan man tillverka vad man vill, en skål, tallrik, boll, huvud eller en mask. Med mask menar jag masker man har i ansiktet, exempelvis masker från Afrika, Kina och andra länder där masken har en betydelse. Eftersom masker faktiskt har olika betydelser för olika kulturer  får vi därför in olika delar från läroplanen. 

Läroplan för förskolan -98 Rev. 2010 beskriver att:

• känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer (s.9)

• utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama (s.10)

• utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap (s.10) 

Jag anser att det är väldigt givande för både barn och vuxna att arbeta med bild på detta sättet. Det är annorlunda och det är jätte roligt att få jobba med händerna! När vi blev introducerade för leran fick vi prova att gå på den, som man kan göra med de minsta barnen, se vilken som kändes mjuk, hård osv. All lera var olika varandra, vissa var fin korniga och andra mer grusiga. Här ser jag ett jätte bra tillfälle att uppleva med kroppen med de minsta, att få känna in, lukta och uppleva. För de äldre kan vi göra samma sak men också prata om vart lera kommer ifrån och hur den uppstått. Varför har lera olika färger? Jag tycker lera är ett roligt komplement till trolldeg därför att det har en helt annan struktur än trolldeg som ju oftast används i förskolor. 

Lera i olika former. På bilden längst ner har jag gestaltat snäll, arg och kärlek. Något jag gärna gör i barngrupp. Med hjälp av lera kan vi forma känslor, oss själva, vårt favorit djur eller kanske träd och natur? Detta kan vi sedan använda för att skapa en berättelse eller en sagolåda. Vi kan också skapa figurer som representerar sånger och ha i en musiklåda. 

Kursmål som berör ämnet:

 utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Bild Workshop 1

Att göra eget mönster

Vi skulle klippa ut en ruta i ett papper, ca 2x2 cm. Leta upp ett mönster på ett stort papper och sedan göra en förstoring av detta. Ni ser min förstoring jag gjort av vanligt papper och silkespapper.
Därefter fick vi den kopierad 12 gånger och vi skulle då bilda egna mönster! Nedan ser ni två av de mönster jag gjorde.

Jag kan se en svårighet i momentet ovan, när man ska förstora den lilla bilden i rutan, för hand. Jag kan tänka att detta är ganska svårt för barnen. Jag tyckte det vart lite klurigt. Samtidigt ger övning färdighet och kanske behöver man öva flera gånger tills det blir som man tänkt sig.

Att blanda färger med matvaror

På bilden ovan gjorde jag fyra rader med 4 olika slags kritor för att se hur de reagerade på olika typer av vätskor så som vatten, olja, saltvatten och rödvinsvinäger.

Under denna dag fick vi prova mängder med olika material, olika färger, papper, kritor blandat med matvaror. Det var super kul! Det var härifrån jag fick en del av inspirationen till mitt didaktiska material, det kan ni läsa om i de "didaktiska material" blogginläggen. Att få gå lös och bara prova tycker jag är jätte roligt. Att få vara kreativ och att skapa med sina egna händer tycker jag är jätte roligt och är gärna något som jag jobbar med i barngrupp. Att ha en ateljé hade varit helt fantastiskt! För att göra det hela mer didaktiskt kan vi lägga in medvetna ord när vi jobbar. Vi har samtal och diskussioner om vad det är vi har gjort för att barns ska få uppmärksamma det de lärt sig. 

Jag målar på oljepastellkritspapper. Det är ett mjukt, luddigt papper. Jag provar att blanda färgerna med bakpulver, olja och kaffe för att se vilken reaktion det blir. Varje blomma fick sin "matprodukt".

Mål från vår kurs som jag kopplar till bild workshopen

 självständigt planera, genomföra, utvärdera och kritiskt reflektera över tematiskt arbete där estetiska lärprocesser är utgångspunkt för att undersöka och bearbeta olika kunskapsområden 
 utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Kartläggningsanalys

Vi har haft föreläsning om kartläggningsanalys och i detta fall kartlägga barn språkutveckling vi TRAS. Genom att utvärdera och dokumentera ska individens självkänsla stärkas. Har barnen inflytande och är de med och planerar? Hur vet vi att kvalitén uppehålls i förskolan? 

Materialet är till för att hjälpa oss pedagoger att observera, dokumentera vad barn lär sig, kan och hur de lär sig. På ett sätt känns detta som att vi bedömer barnen. Men ska man bedöma barn? Vi vill inte att det blir så att barnen blir betygsatta eller på annat sätt bedömda. Men då kan vi istället försöka ha förhållningssättet "Har vi gjort rätt saker för barnen eller behövs det mer av något?". 

Det är viktigt att tänka på att inte utvärdera inte prestationer i förhållande till Läroplan för förskolan. Det är viktigt att tänka på att vi ska dokumentera barns utveckling och lärande för att kunna utvärdera verksamheten!

Det är ju så att förskolechef och lärare har ansvar för att följa upp och utvärdera verksamheten systematiskt och vi se alltid till barns bästa.

Tras

Tidig registrering av språkutveckling

Ett observations material som fokuserar på kommunikation ut en vid synvinkel. Det handlar om samspel, språkförståelse, ordförråd och uttal.

Syftet med tras är att inspirera pedagoger att utveckla förskoleverksamhet där det behövs mest.

Genom TRAS uppmärksammar pedagoger inte bara barns språkproduktion utan även förmågan att uppfatta och förstå språket. På ett systematiskt sätt observerar pedagogerna alla barn ur samma perspektiv.

Man börjar när barnen är två år. Med fördel delas barnen upp i arbetslagen och har så kallade ansvars barn. Detta görs en gång om året och man har samma papper för varje barn i tre år.

Pedagoger tittar på "vad är våran grupp bra på och mindre bra på?". 

Tex. Flera stycken är dåliga på samspel, vad kan det beror på? Är många dåliga på uttal? Vad kan vi göra åt det? Är något barn sen med en viss utveckling kan det uppmärksammas via TRAS-modellen.

Visar kartläggnings analysen att flera av barnen är sämre på till exempel ett visst uttal så jobbar man med hela barngruppen på detta.



Litteratur lista

Föreläsning Kartläggningsanalys, Ann-Katrin Svensson, Campus Varberg

Textil

Mina tankar om att använda ull och textil i verksamheten

    Jag ser positivt på att använda textil som redskap i förskoleverksamheten och ser många möjligheter med det. Jag ser inte att det används så mycket ute i verksamheten. Min syn på textil har ändrats något sedan kursstart. Variationerna av att jobba med textil är oändlig. Genom att trycka på tyg, bokstäver och siffror, kan vi få in språk och matematik. Språket får vi också in när vi benämner alla redskap och verktyg samt att vi diskuterar hela tiden med barnen om vad det är vi gör. Enligt mig är diskussion otroligt viktigt i förskolan. Det är till stor del diskussioner som bidrar till lärande.

Det finns svårigheter, som att använda silk screen (se nedan min förklaring), det är inte lätt första gången men övning ger färdighet. Att få pröva, göra fel och göra om tycker jag är viktigt. Att få prova olika metoder och göra om och göra om och göra om. Bara känslan av att använda tyg som ”papper” istället för att måla på papper. Barnen kanske har kuddöverdrag eller någon gammal t-shirt hemma de kan trycka på. Tryck med handen, en mall eller stämpel, beroende på ålder och intresse. Blanda färger och olika typer av färger. Där kom jag in på möjligheter igen. Jag ser i princip bara möjligheter. Kanske barnen vill trycka egna gardiner till förskolan. 

   Som Björkdahl Ordell m.fl (s.5) beskriver kan textilarbeten anpassas efter barns ålder väldigt enkelt och också då få in det i ett anpassat tema i verksamheten. Vi kan enkelt jämföra olika kulturer med hjälp av tyger, hur ser de ut och hur används textiler i andra länder och varför? De beskriver också en del av de som jag nämnt ovan samt nedan, färger, textil som inredning, återbruk samt språk och matematik. Barnen uppmuntras att diskutera och tänka över vad aktiviteten de gjort vilket kan belysa att vi alla lär os saker fast på olika vis och med olika fokus (s.11).

Tillverka av ull – Göra ormar

 • Vilka utmaningar innebär det att använda ull?

Först kan vi diskutera vart ullen kommer ifrån, finns det kläder gjorda av materialet?
Material kännedom och kemi – Vad är det som gör att ullen binder ihop sig? Att få till en orm, tova en orm, använda en ståltråd så att man kan böja ormen. Barnen lär sig samtidigt nya ord och begrepp. Björkdahl Ordell m.fl (s.17) beskriver att det är något speciellt med att få skapa med sina händer, och det håller jag med om. Att kunna få göra någonting själv som man kan känna sig nöjd över. Få titta på det och få visa upp det för föräldrarna är viktigt för barn. Samtidigt tror jag att föräldrar tycker det är kul att få se ett hantverk, som tova ull faktiskt är. Att tova skapar skaparlust och upptäckarglädje beskriver Björkdahl Ordell m.fl (s.17).
Att följa upp är viktigt (Björkdahl Ordell m.fl s.23). Barnen får visa det de gjort, berätta om det, samtala om vad som vart svårt och lätt. Barnet och dess figur får vara i fokus.

 • Vilka svårigheter ser du?

Jag ser svårigheter i att använda den speciella (vassa) nålen med hullingar man använder när man tovar. Den är vass och jag själv stack mig på den tre gånger. Men jag vet att de äldsta barnen kan klara av det. Man behöver inte använda nålen för att få ihop en boll eller orm, man kan ”krama” ihop den istället.

Det tar tid att jobba med ull. Planera in att det tar mycket tid och dela upp i steg för att baren inte ska hinna tröttna. 

 • Vilka material och återanvända saker skulle man kunna använda, både för att spara pengar, men kanske främst för att återbruka och spara på miljön.

Gå till tygaffärer, kolla om dem har spill. Gå till en lokal gårdsbutik/gård/slakteri. De kan sälja ull billigare. Köp ofärgad ull, färga den själv. Köp på second hand. Skicka ut information till föräldrar, kanske de har kontakter inom ”ull-branschen”.  

Silk Screen

Här är exempel på Silk screeing som jag har gjort. Det går ut på att man lägger hela ramen på ett stycke tyg och sedan läggar man färg i ena kortsidan. Därefter tar man spateln som jag håller på bilden till höger och trycker ut färgen över hela formen. Jag tyckte detta var svårt. Det var svårt att få färgen jämn och få ett bra resultat. Det var roligt att få testa på detta och kan se att det går att utöva i barngrupp, just för att kunna prata om hur man tryckte förr i tiden.
Vi provade andra tryck metoder som jag nämnde tidigare i inlägget. 

Att klippa ut en mall i papper och sedan rolla över med färger är något jag tycker är jätte roligt. Trycken kan bli så olika, färgkombinationerna, blandningarna och mönstren.  Det här ser jag kan bli en superrolig aktivitet i barngrupp! Som jag skrev tidigare så är det ju så roligt att få göra och att få göra om. Det här kan vi också göra i alla åldrar.

 Här är mina alster för denna gång. Två tovade ormar varav en med ståltråd i så den är böjbar. På den nedersta har jag tryckt med silkscreen ram på tyg, och på den högst upp har jag tryckt med egengjord schablon med roller och stämplar. Alla saker börjar på M som första bokstaven i mitt namn.

Kursmål som berör ämnet:

 utifrån estetiska lärprocesser planera, genomföra, utvärdera och kritiskt granska didaktiskt material med fokus på barns lärande

Litteratur lista

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]